torsdag 30 november 2006

Ett klargörande till att allt inte är så självklart som det ser ut!

Somliga vill hellre spela bakom kulisserna!
Vi alla människor är bra på något! Och min kollega X är bäst på det han gör!

Min kollega X har rätt att agera precis som han vill, det har han all rätt till. Men han får stå för konsekvenserna också.
Jag kommer ihåg mitt första intryck av honom när kollega Y hade under föreläsningen.... Min kollega X gick då till studenterna och efter kort kom han tillbaka och sa mycket stolt till oss kollegor ”NU ÄR DET LUGNT”.

Min kollega X får ta vilken ställning han vill, det har han all rätt till. Men jag minns en annan incident då....

Min kollega X får välja hur han vill framträda, det har han all rätt till. Men jag minns ännu ett annat tillfälle då........

Min kollega X får göra hur han vill, det har han all rätt till men sådana exempel fastnar vid minnet!! Och jag har massor i mitt.

Näst sista var våren 2006. Men den här gången fick min kollega X inte träda fram utan då en starkare person tagit över hans roll... och då blev det också LUGNT!

Min kollega X får gärna fortsätta spela bakom kulisserna det är hans val, och han har all rätt till det. Men han får acceptera att man kan bli generad av det!

Mina kollegor får nu uttrycka sin orolighet för att det jag gör kan skada utbildningen, det har de all rätt till att vara. Men de får veta att utbildningen, trots att den glänser på ytan, är tyvärr redan tackvare ….. SKADAD. Man ska stå för konsekvenserna! Sista droppen droppar någon gång!!

tisdag 28 november 2006

Några ord till styrelsen för BASTU!

Jag är TACKSAM för den tid som jag har använt BASTU:s gästbok för att kommunicera med studenterna!
Det brev som igår var utskickat från BASTU:s styrelse till BMA lärare, doktorander och även till personalchefen förklarar väl denna sidans goda mål.
Jag känner för att uttrycka mig om en mening i brevet som direkt riktar sig mot mina uttalande, nämligen ”en del av innehållet i inläggen kan måla upp en bild av programmet som vi från studentens synvinkel inte anser stämma med verkligheten”.

Det jag vill framföra här är att jag står för varje ord som jag har skrivit i BASTU:s gästbok och har aldrig försökt måla upp en falsk bild av någon/något. Om någon tvekar på ett enda ord som jag har påstott så är jag förberedd att lämna ut material som bekräftar mitt uttalande.
Jag lovar att den största anledningen till att jag har hamnat i den situation som jag befinner mig nu idag är repressalier följd av det att jag ifrågasatt min arbetssituation vid både forsknings- och arbetsplatsen samt oegentligheter och falskheter gentemot studenter och programmet.

1986 rymde jag från kvinnoförtrycket i mitt hemland till Sverige. Då kunde jag aldrig tro att jag år 2006 och i ”den finaste av världar” skulle bli förtryckt av ett civiliserat system på detta ofattbara sätt.

Jag lever för mitt yrke, brinner för BMA programmet och för er, BMA studenter, som alltid har med era uppskattande och goda ord tillfört mig den styrka som jag behövt för att kunna klara mig igenom svårigheterna genom åren.

Nu har jag bestämt mig för att dela mitt arbetsliv med alla som vill läsa i min hemsida, http://www.homamirzaie.blogspot.com/ .

Detta brev lägger jag ut på min hemsida!

Med ärliga hälsningar, Homa Mirzaie

fredag 24 november 2006

Till mina studenter!!

Under många år skämdes jag och gömde mig i ett svart hål.
Jag var rädd, vad händer om det kommer ut?
Om det kommer ut hur skulle jag stå inför studenterna och undervisa?
Om det kommer ut hur skulle min familj hantera det?
Om det kommer ut hur skulle jag själv hantera det sociala livet då jag är utpekad?
I tystnadens mörker och i min ensamhet sjönk jag djupare och djupare. Jag krympte och blev mindre och mindre. Så småningom kände jag inte igen mig själv längre. Jag var en annan individ.

Nu har det hänt! Det har kommit ut och jag med! Nu förstår jag hur förståndiga ni unga, vuxna människor är! Jag ser hur bra min familj hanterar detta! Och jag får stöd från samhället istället för att känna mig utpekad.
Jag lämnade det svarta hålet! Och nu lyser det överallt!
Helt plötslig är jag inte ensam längre! Ni finns, min familj finns och samhället finns!
Vad dum jag var!
Jag vet inte om detta är dröm eller om det svarta var en mardröm!
Men jag vet vad jag vill!
Drömmen ska inte sluta!!

torsdag 23 november 2006

Mail korrespondens (2006-11-21)

To: SULF
Date: Tue, 21 Nov 2006 09:14:05 +0100

Hej,
Lönen och semestrarna tar vi vid ett lämpligt tillfälle och med en opartisk, extern utredare.

Däremot skulle jag vilja be dig att vara snäll och ger mig ett enda exempel av de bästa åtgärder som ni på SULF har gjort för mig! Under 5 år har jag varit utsatt för mängder av hemska och omänskliga saker som jag själv inte tror att de i verklighet har hänt mig. I alla avseende var SULF på arbetsgivarens förmån passiv trots att jag har hela tiden informerat er och vädjat förgäves om hjälp. Jag har inte ens fått mina brev besvarat!!

Ord och handling är två skilda saker!! Hur kan du känna dig ärligt då du säger att SULF har gjort bästa för mig? I praktiken har jag inte alls fått stöd från facket. Snarare tvärtom, för varje gång jag har sökt hjälp hos er blev situationen värre och min chef blev mer och mer avogt inställd mot mig.

Beträffande sista incidenten som fortfarande pågår blev ni aktiva först efter att jag hade redan bekostat mig två privata advokater. Och nu utan min kännedom och på arbetsgivaren begäran diskuterar ni mig i min frånvaro.
Kära E! TYSTNAD ÄR INTE DUMHET!! Jag har i många år och beroende på omständigheterna varit EN TYST ÅSKÅDARE. Men jag har både sett och hört!

Jag har under mina 14 år som statlig anställd jobbat omsorgsfullt, ärligt och hårt. Under den månaden som jag har varit avstängd från mina arbetsuppgifter har mitt arbetsliv gått flera gånger i repris. Jag har INTE hittat ett enda misstag som jag har under åren begått. Bland mina kollegor har jag både FORMELL, PRAKTISK och PEDAGOGISK högsta kompetensen. DET ENDA FEL SOM JAG HAR HITTAT HOS MIG ÄR MIN BAKGRUND!! Det gör att min kompetens och mina arbetsinsatser inte är lika värda som mina kollegors. Helt enkelt JAG SOM JAG ÄR INTE PASSAR!!

Jag ångrar mig djupt för alla år i vilka jag har varit medlem hos SULF och har betalt avgift. Hade jag inte varit medlem hos er var jag åtminstone säkert att ingen skulle gå bakom min rygg!!

En annan sak som jag ångra mig djupt är att jag inte lyssnade på dig då du vid andra mötet och utanför Immunologen sa till mig att Johnny Karlsson INTE GILLAR då jag säger emot honom. Först efter att mötet var slut förstod jag vad du menade!!

Detta bev och svaret lägger jag ut på nätet!

/Homa M

Mail korrespondens (2006-11-20)

Date: Mon, 20 Nov 2006 09:38:58 +0100
To: Homa Mirzaie

Hej Homa!
Vi gör inget bakom din rygg. SULF måste begära tid för överläggning annars tappar vi den möjligheten. Om du då inte vill att vi skall utnyttja den möjligheten blir det ingen överläggning. Givetvis har ingen tänkt ha någon överläggning utan ditt samtycke.
Jag tycker det är tråkigt att du inte förstår att SULF vill ditt bästa och så har det varit hela tiden.

Semesterhanteringen har jag hittills inte brytt mig om att kommentera men svaret är att du är skyldig att ansöka om semester varje år. Gör du inte det är arbetsgivaren skyldig att lägga ut semester annars bryter arbets givaren mot lagen.

Jag önskar att du skulle vilja att vi kunde återuppta kontakten igen och få försöka hjälpa dig att förhandla så du förhoppningsvis kan få återgå till arbetet med undervisning så fort som möjligt.
Men du måste samarbeta med mig och SULF om det skall vara möjligt.

När det gäller din lön har vi förhandlat och också varit extra noga med att se till att du inte diskrimineras så nu tycker jag vi får konsentrera oss på att få bort varslet om uppsägning.
Om inget görs blir du uppsagd så är lagen. Du får inte heller tillbaka arbetet om uppsägningen skulle vara felaktig du får ev ett skadestånd om du vinner process som du sköter själv i domstol.

Jag tycker det är oförskämtatt skriva att vi tycker du är utvecklingsstörd. Jag har alltid haft största respekt för din intellktuella förmåga och också alltid gjort mitt bästa för att lösade problem som uppstått.
Än en gång vädjar jag till dig att låt oss nu samarbeta för att försöka lösa den uppkomna situationen.

Med vänlig hälsning/ SULF

Mail korrespondens (2006-11-19)

Date: Sun, 19 Nov 2006 16:07:03 +0100

Till SULF,

Jag har fått ett mail från (min chef) där hon skriver att ni har varit i diskussion med dem och att diskussionen kommer att fortsätta. Hon skriver att SULF i dagarna har inkommit med en begäran om överläggning. Hon uppmanar mig dessutom att jag ska hålla tät kontakt med er. Jag vill nu veta vad saken gäller? Hur kan ni utan min kännedom och i min frånvaro diskutera om mig?

Räckte det inte att ni på SULF i åratal, och bakom min rygg har förhandlat min lön med arbetsgivaren och förhindrat dess normala utveckling? Räcker det inte att ni på SULF bakom min rygg och på begäran av min chef och i samtycke av personalchefen lägger ut semester för mig medan jag är på min arbetsplats och arbetar?! I de år som jag har varit utsatt och skrev till er och sökt hjälp var ni totalt passiva. Alla mina brev till er är obesvarade men nu helt plötsligt är ni intresserade och aktiva! Nu går ni ännu en gång bakom min rygg och håller arbetsgivaren om ryggen för att göra mig arbetslös.

Hur ser ni på min tillvaro?? JAG KOMMER FRÅN ETT U-LAND MEN ÄR SJÄLV INTE UTVECKLINGSSTÖRD!!

Jag har inte det minsta förtroende för SULF längre! Jag har under mina 14 år som statlig anställd jobbat omsorgsfullt, hårt och klanderfritt. Vad jag vet, har jag inte gjort något fel och bestrider alla dessa osakliga företeelser som försiggår runtomkring mig!
Jag vill inte ha ett ombud som hittills enbart har motverkat mig. Jag behöver ett opartiskt ombud som vill tala för mig! Inte ett ombud som bakom ryggen på mig och utan min vetskap förhandlar med min chef som till vilket pris vill bli av med mig!
Jag har blivit lurad för många gånger av alla i det förflutna för att våga lita på någon av er, på SULF eller universitetets ansvariga, igen.

Jag kommer att hålla hantering av detta ärende offentligt så detta brev kommer att läggas ut på nätet! /Homa
/Homa Mirzaie

mkail korrespondens (2006-11-19)

Date: Sun, 19 Nov 2006 16 : 38:30 +0100

Till min chef,

Jag har under mina 14 år som statlig anställd jobbat omsorgsfullt, hårt och klanderfritt. Du och personalchfen har inför studenterna och inför tv-kameran ljugit och ohejdad kränkt mig. Jag ser inte vad det är vi ska diskutera då jag ännu inte har fått klar för mig vad jag har begått för misstag. Jag förstår inte heller hur ni och facket kan diskutera mig bakom min rygg och utan min kännedom. Jag accepterar inte detta, d.v.s. att ni för en diskussion utan min kännedom och närvaro.

Vad jag önskar åter är att få besked från er på vilka grunder är jag avstängt från mina arbetsuppgifter. I denna situation är det naturligt att fråga efter fakta underlag som ligger grund för det uppsägning som ni avser. Först då allt är klart för mig kan jag föra en diskussion med er.

Vidare så önskar jag detta ärende vara offentlig, d.v.s. att alla som vill ta del av det material och dokumentation, som finns avseende mitt ärende, har rätt till det och att den diskussion vi ska föra skall ske i öppna salar och ej bakom låsta dörrar!!

Så detta brev kommer att läggas ut på nätet!

/Homa Mirzaie

Mail korrespondens (2006-11-17)

At 13:35 2006-11-17, you wrote:
Hej Homa!

Jag vill råda dig att kontakta din fackliga organisation med vilken universitetet kommer att ha en fortsatt diskussion. SULF har i dagarna inkommit med en begäran om överläggning så jag uppmanar dig att hålla tät kontakt med dem.
MVH
M

Mail korrespondens (2006-11-16)

At 17:35 2006-11-16, you wrote:
Till:
Eenhetschefen för BMA utbildningen
Personalchef vid Umeå universitetet

Nu har det gått en månad sedan ni på osakliga och falska grunder stängde av mig från mina arbetsuppgifter och isolerad mig i mitt arbetsrum! Som protest till detta beslut har jag alla dagar varit på min arbetsplats och befann mig i mitt arbetsrum trots att det var slitsamt och förkrossande. Jag har på detta sätt protesterat beslutet om både den osakliggrundade underrättelse för uppsägning och den otillåtna avstängningen. Jag vill här framföra att jag bestrider den grundlösa uppsägningen och att jag ser inget hinder för att jag ska återta mina arbetsuppgifter.
/Homa Mirzaie

Bra skrivet Mattias!! (2006-11-17)

Jag är inte heller mest insatt, men jag håller med Mattias till 100%. Alla lärare var verkligen superbra, men Homa engagerade sig verkligen fullt ut. Jag minns bl.a en lab som drog ut på tiden och då erbjöd hon 2 studenter som bodde i Sk-å att sova över hos henne om de inte skulle hinna med bussen...Bara en så´n sak. Homa är verkligen toppen och hon är fantastiskt kunnig och kunde svara på ALLT man bara funderade på!

Kommentar till andra TV4 inslaget (2006-11-07)

Verkligheten kan ibland te sig mycket märklig!!
Jag kan inte säga annat än att de uttalanden personalchefen, i andra TV4 inslaget, 09.14, 7:e november, gör om mig är osakliga och jag uppfattar det han säger som RENA LÖGNER och en KRÄNKNING mot mig. Han nämner 3 arbetsuppgifter som är viktiga för en universitetslärare: undervisning, administrativt arbete och kompetensutveckling. Det jag frågar mig är vilka av dessa uppgifter uppfyller jag helt plötsligt INTE kraven för?

Undervisning och administrativt arbete: Här tror jag inte jag behöver göra några kommentarer för ni känner till hur jag arbetar i undervisningssituationen. Att det hör administrativt arbete ihop med undervisning är heller inga konstigheter med.

Kompetensutveckling: Det är beklagligt att varken enhetschefen eller personalchefen tycks veta vilka kompetenser de anställda lärarna på BMA-utbildningen har. Jag har högsta formella kompetens både vetenskapligt och pedagogiskt bland mina arbetskollegor. Praktisk har jag 25 års arbetslivserfarenhet inom forskning, klinik och undervisning från två vitt skilda världar.
Jag finner det därför märkligt att chefen och personalchefen nu helt plötsligt är intresserade av min kompetensutveckling, inte minst när de genomför det på ett så avvecklande sätt (genom avstängning och isolering). I synnerhet när jag flera gånger har blivit stoppad av chefensjälv när jag försökt vidareutveckla mig. JAG ÖNSKAR ATT EN OPARTISK, UTOMSTÅENDE PERSON SKULLE UTREDA ALLA LÄRARNAS KOMPETENS I DETTA PROGRAM OCH OCKSÅ KOMPETENSEN HOS DE LÄRARE SOM HAR MOBBATS UT FÖRE MIG!!

Forskning: Det förvånar mig att personalchefen glömt att han genom ett beslut, hösten 2003, själv stoppade min forskning vilket resulterat i att jag de tre senaste åren, vädjat om hjälp hos nästan alla interna ansvariga organ vid Umeå universitet för att få möjlighet att kunna avsluta mitt projekt, detta utan resultat. Det är intressant och värt att notera att personalchefen nu är väldigt mån om att jag ska forska. Hans tänkesätt har totalt vänt sedan första inslaget i TV4.

Möte: I sin förklarning för den otillåtna avstängningen och grundlösa uppsägningen sätter personalchefen stor vikt på det möte som skulle ha ägt rum.
För mig är det fortfarande oklart vad detta möte skulle handla om? Hur AKUT OCH VIKTIGT mötet var? Det skulle ha varit ett LIVSVIKTIGT möte för att en chef MITT UNDER EN PÅGÅENDE KURS och INFÖR EN KURSSTART tar sig friheten att stänga av en lärare och utsätta två studentgrupper i två olika terminer för de olägenheter det medför. I synnerhet då chefen vet att kompetensen för att genomföra delar av kursen saknas och därför, för att kunna hålla kursen med en vikarie lärare, HALVERAR HON KURSENS INNEHÅLL.
ATT DISKUTERA MIN KOMPETENS OCH MIN FORSKNING HAR NU BLIVIT SÅÅÅ VIKTIGT OCH SÅÅÅ AKTUELLT ATT STUDENTERNA FÅTT BETALA DYRT FÖR DET !!!

Samarbetsproblem: Det jag inte kan förstå är hur jag nu kan anklagas för att ha samarbetsproblem när jag, under alla år jag varit anställd vid denna avdelning, inte en enda gång fått någon varning för något sådant beteende, inte heller har jag fått någon varning att jag inte skulle ha följt arbetsreglerna.
Hur är det då möjligt att jag efter så många år, nu helt plötsligt tappat min förmåga för samarbete och speciellt till DEN GRAD att det har lett till en så stor process. Ännu en gång undrar jag om det finns någon som är intresserad att REDA UT HUR MÅNGA FLER SOM HAR ÅKT UT FRÅN DETTA PROGRAM AV EXAKT SAMMA SKÄL?

Orsak ur mitt perspektiv: Mina mångåriga erfarenheter av mitt arbetsliv vid detta program är att den medarbetare som känns obekväm och står i vägen för någon i gruppen passiviseras genom att smygande uteslutas från sina arbetsuppgifter för att sedan mobbas ut från verksamheten.
Jag har hamnat i denna situation eftersom jag är kompetent, duktig, modig, har god kontakt med studenterna och gör rätt för mig.
Jag betalar nu ett högt pris för att jag har påpekat brister och oegentligheter i vår utbildning. Dessutom för att ha kritiserat den förgiftade arbetsmiljön, det undermåliga ledarskapet, min arbetssituation både som lärare och forskare och inte minst för att ha stöttat studenter som har varit dåligt behandlade för att de ska få rätt i sin sak. Allt detta ledde till att forskningsavdelningen, BMA programmet och i spetsen personalchefen slöt sig samman för att bli av med mig.
SKA DETTA VARA DEFINITION PÅ EN DEMOKRATISK, CIVILISERAD, MÅNGKULTURELL ARBETSMILJÖ I MODERN TID??

Mattias Wallin (2006-11-14)

Är inte alls isatt i \"Homa-fallet\" och borde väl därför inte uttala mig. Kan dock inte låta bli.

Under mina år i Umeå hade jag främst Karin, (namn borttaget på begäran), Anders, Viking och Homa som lärare (alla mycket bra). Homa stack dock ut genom sitt kompromisslösa sätt där hon genom att själv ge allt förväntade sig det samma av dig. Hon tog inte dåliga ursäkter, slarv eller skit från någon (varken elever eller andra). Hon ansträngde sig alltid till det yttersta för att vi skulle få ut så mycket som möjligt av vår utbildning (trots att hon samtidigt forskade på så gott som full tid). Det engagemang som skrämde många av oss termin 1 var det samma som fick oss att älska henne termin 6. Var man själv bara aningen intresserad och vetgirig fick man alltid full valuta av hennes föreläsningar.

Vad än denna \"affär\" beror på är det en skam att behandla en så kompetent människa som Homa Mirzaie på detta sätt, och definitivt en stor förlust för BMA-utbildningen.

Till den som vill följa! (2006-11-13)

Efter allt som jag under de gångna åren har varit med om, upplever jag nu hur det är att sitta i isolering. Allt lidande går i repris! Med varje minne känner man smärta i tjälen. Man känner en inneboende oro, rädsla och ovisshet! DETTA ÄR EN SUCCESSIVT PSYKISK AVVECKLING MED TIDEN!
Chefen och personalchefen anser denna åtgärd vara en personlig- och/eller kompetensutveckling!

Jag har ingenting att dölja och tycker att denna incident kan vara ett socialt inlärningstillfälle för er unga vuxna som ska bygga upp framtida Sverige. Jag väljer därför här att informera er om fakta bakom kulisserna. Jag vill försöka hålla hela hanteringen av detta ärende öppet för att ni ska följa förloppet!!

Kära studenter! (2006-11-13)

Häromdagen hade jag ett samtal med en av de tidigare utfrysta lärarna. Hon tackade mig för det jag gör och beundrade min styrka och mod.
Jag sa till henne att styrkan hämtar jag från studenternas agerande och modet är deras stöd.
Jag sa till henne att hon inte behöver tacka mig och att jag betalar min skuld till henne och andra utfrysta genom att inte tiga.
Jag sa till henne att under åren var jag en fånge i min svaghet och bara åskådade hur de en och en försvann. Jag sa till henne att det jag gör har jag fått i läxa av dem. Jag lärde mig göra det de andra inte gjort. Jag var noga! Jag gjorde de dolda incidenterna synliga! Jag dokumenterade! Jag agerade! Det var tufft och mycket hårt men nu erkänner jag att det var värt besväret!

Däremot de som arbetar nu som vikarie vid programmet och som så småningom blir anställda där ÄR SKYLDIGA OSS ALLA UTFRYSTA ETT STORT TACK eftersom förhoppningsvis kommer fenomenet inte, åtminstone i denna utbildning, att fortgå längre.

Eva A (2006-11-07)

Bra gjort Ida och Stina som vågar säga nåt i tv med risk för repressalier från övriga personalen på utbildningen!!!

Konrad (2006-10-31)

Om någon missat TV-inslaget i TV4s nyheter angående Homa så finns det på www.tv4.se/vasterbotten Klicka på webb-TV och välj \"TV4 Västerbotten 06:30 (2006-10-30)\". Inslaget är efter bara någon minut.

Kommentar till första TV4 inslaget 2006-10-30

Vi i Sverige behöver inte längre diskutera kvinnoförtryck, psykisk tortyr, diktatorisk styre på arbetsplatser, våld mot kvinnor etc. etc… i avlägsna länder. Allt detta händer i vårt eget land och i närheten av oss!! Men vi väljer hellre vända på huvudet för att göra det bekvämt för oss och slippa ansvaret.

I Tv inslaget framkommer att min chef har sagt till studenterna att orsaken till min avstängning är sekretessbelagd.

JAG SKULLE VILJA FRÅGA HENNE SEKRETESSBELAGD FÖR VEM? Sekretessbelagd för henne själv, för institutionens prefekt eller för personalchefen vilka i många avseende har brustit i sina roller?

Sekretessbelagd för en mobbningsgrupp som följer en mångårig rutin och mobbar ut den medarbetare som känns obekväm och som står iväg för någon i gruppen. En medarbetare som helt enkelt inte följer konsensuslagen som är uppsatt av gruppen och därtill inte passar till mallen.

Sekretessbelagd för min handledare som efter att ha tillåtit mig vara föremål för många otillåtna behandlingar på min forskningsavdelning tar mina framarbetade resultat och sätter det i en annan doktorands avhandling tom med felaktig tolkning?

Sekretessbelagd för en våldsman som utsätter en kvinnlig lärare och en kvinnlig student vid samma institution för fysiskt och psykiskt våld och hot?
Är det sekretessbelagd att våldsmannen enlig min uppfattning belönas med en ihopkokad doktorsavhandling? Är det sekretessbelagd att våldsmannen, som med stolthet för institutionen för Klinisk mikrobiologi och avdelningen för Immunologi, den 13 oktober höll sin doktors seminarium medan den lärare som, med ledningens kännedom varit utsatt för många enligt regelverket osakliga behandlingar, informeras den 11 oktober att hon fom måndagen den 16 inte längre hade några arbetsuppgifter på sin arbetsplats, dvs jag.
Detta betraktar jag som en medveten välplanerad åtgärd, handlingsplan! Alltså, alla parterna vid båda avdelningarna (Immunologi och Biomedicinsk laboratorievetenskap) skulle den 16 oktober ha nått sitt intresse och mål och personalchefen skulle då ha varit stolt över det att han då hade rensat Umeå universitet från problem.

I detta inslag kränker min chef mig offentlig inför TV kamera då hon helt plötsligt ifrågasätter min kompetens och hävdar att jag inte är avstängd från mina arbetsuppgifter utan jag är under en personlig/kompetens utveckling. FÖR BEDÖMNING AV MIN KOMPETENS JAG VÄLJER ER, STUDENTER, SOM KÄNNER TILL MINA BÅDE VETENSKAPLIGA OCH PEDAGOGISKA ARBETSINSATSER!!!

Det verkar som om den nya chefen inte är insatt i sin personals bakgrund och kompetens. Hennes påstående avspeglar hennes profession som chef, hennes människosyn och inte minst hennes låga tankar om mig. ATT JAG, SOM JAG ÄR, INTE PASSAR!!

Dessutom skulle jag vilja få gratulera professor M för sitt samtycke med några andra i vissa delar av världen som också tycker att ISOLERING LEDER TILL UTVECKLING!!

Personal chefen påstår i inslaget att jag har blivit avstängd från mina arbetsuppgifter eftersom jag inte anpassar mig efter arbetsreglerna. Rättare sagt att jag inte anpassar mig efter gruppen och arbetsreglerna som gruppen sätter upp! Han påstår också att jag måste ändra mitt beteende, helt enkelt att BYTA PERSONLIGHET!! I SYNNERHET NÄR JAG NU BRYTER MÖNSTRET OCH GÖR PROBLEMET OFFENTLIGT!!

Så nu är jag avstängd och isolerad, enligt min chef Professor M av terapisyfte, och enligt personal chefen av bestraffnings syfte!!

2006-10-31

I varje människa finns en ädelsten
Lidandet formar den till dess fulla skönhet och glans!!

Tack till mina studenter! 2006-10-20

Jag vill rikta mitt hjärtliga tack till de studenter som har i de svåra dagarna stött mig.
Jag vill att ni ska veta att den här incidenten inte avspeglar Umeå universitetet utan det handlar om enskilda personer som maktfullkomligt sätter sig över regelverk, håller varandra om ryggen och gör en kupp mot enskild anställd som redan är utsatt av just dem.
Jag skäms inte!!.. och gärna talar om för er att det handlar om gruppmobbning och utfrysning och att detta inte är ett nytt fenomen och jag är inte den första… Det gemensamma draget jag kan se för oss utsatta är att vi har varit högst utbildade här i avdelningen, haft mycket bra kontakt med studenterna och vår arbetsinsattser var genomgående uppskattat av er studenter.
Helt kort anser jag nu att jag inte behöver vara lojal med mina kollegor och min chef som under lång tid utsatt mig för många olika omänskliga behandlingar. Synnerligen när jag inser att de efter snart 14 år av ärligt och hederligt arbete sätter smuts i mitt bagage för att förhindra mig att kunna gå vidare med arbetslivet och söka jobb.
Nu har jag involverat media och via de har jag ställt följande frågor till min chef och personalchef vid Umeå universitetet:
Varför är jag avstängd från mina arbetsuppgifter mitt under en pågående kurs?
Varför är jag utestängd från kontakt med studenterna?
Varför innehållet i en pågående kurs blir halverad?
Varför Umeå universitetet avser att säga upp mig?
Jag och min advokat inte fått ordentliga svar på dessa frågor utan mer svävande.
Tack ännu en gång, Homa M