Ingen kan se en styckad själ som finns i en levande begravd kropp!

Idag har jag fått ett brev undertecknat av kanslichefen vid Lärarnas Riksförbund i vilket LR har äntligen brutit tystnaden och erkänt att De har preskriberad min rätt till domstols provning.

Ja- det är sant. Min snart tvåårig slit i motvind omintetgörs hux flux på ett A4-ark!

Till råga på allt annat som jag under resans gång har varit utsatt för, känns detta som rena "AVRÄTTNINGEN"!
Det handlar om makt- och ämbetes missbruk gentemot en kvinna som i en mycket utsatt social ställning har helt ensam kämpat för sin rätt.

Och allt detta händer i en rättsstat med demokratiska värderingar!
Som muslimsk kvinna var mina rättigheter halverade. Som invandrarkvinna är mina rättigheter helt obefintliga.

Som muslimsk kvinna var jag under kvinnoförtryck. Som invandrarkvinna är jag berövad mitt människovärde.

Som muslimsk kvinna hade jag inget offentligt liv. Som invandrarkvinna saknar jag ett värdigt liv.

Jag var avvikande i mitt gamla hemland. Det är jag i mitt nya också!

Jag saknar tillhörighet!!