Efter allt som jag under de gångna åren har varit med om, upplever jag nu hur det är att sitta i isolering. Allt lidande går i repris! Med varje minne känner man smärta i tjälen. Man känner en inneboende oro, rädsla och ovisshet! DETTA ÄR EN SUCCESSIVT PSYKISK AVVECKLING MED TIDEN!
Chefen och personalchefen anser denna åtgärd vara en personlig- och/eller kompetensutveckling!
Jag har ingenting att dölja och tycker att denna incident kan vara ett socialt inlärningstillfälle för er unga vuxna som ska bygga upp framtida Sverige. Jag väljer därför här att informera er om fakta bakom kulisserna. Jag vill försöka hålla hela hanteringen av detta ärende öppet för att ni ska följa förloppet!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar